Ett vattenregleringsföretag är en samfällighet som bildas då flera aktörer äger strömfall i ett vattendrag och dessa aktörer har nytta av att vattenföringen regleras för kraftändamål. Reglerna för detta finns i 5 kapitlet i ”Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet” eller i tidigare versioner av denna.
Vattenregleringsföretag finns i de flesta av våra större älvar som är utbyggda för vattenkraftproduktion. Respektive företag har till uppgift att bygga, förvalta och svara för driften av vattenregleringsmagasinen. Delägare i de enskilda vattenregleringsföretagen är kraftproducenterna i respektive älv. Som ett exempel så har ägarna längs Skellefteälven, Skellefteå Kraft, Vattenfall och Statkraft Sverige, bildat Skellefteälvens Vattenregleringsföretag.
I vattenregleringsföretagets uppgifter ingår framförallt att samordna och sköta vattenhushållningen i älven där bland annat optimering av vattenkraftproduktionen, hydrologisk övervakning och prognostisering ingår. Andra uppgifter är skadereglering, underhåll av egna och i vissa fall delägares anläggningar samt att i övrigt samordna frågor som berör vattenkraftverksamheten exempelvis dammsäkerhetsfrågor och miljöfrågor.
Dessutom ansvarar företaget för en rad skadeförebyggande åtgärder enligt vattendomar och avtal, som t ex strandrensningar, erosionsskydd, vägar, spegeldammar, fiskodlingar, fiskutsättningar mm.
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag (SVF)
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag (ibland förkortat SVF), är ett företag som tillvaratar ägarnas och samhällets intressen inom vattenreglering för vattenkraftproduktion i Skellefteälven. Vår uppgift är bland annat att se till att regleringar sköts och utnyttjas optimalt så alla ägare får största möjliga utbyte av sina kraftproduktionsanläggningar och förvalta vattnet åt våra intressenter.
Skellefteälven är Sveriges femte största älv med avseende på vattenkraftproduktion. Älven är cirka 410 km lång och har sina källflöden i fjällen nära den norska gränsen. Ofta brukar sjön Ikesjaure nämnas som källflöde för Skellefteälven. I övre delen av Skellefteälven i höjd med polcirkeln finns års- respektive flerårsregleringsmagasinen Sädvajaure och Rebnisjaure. Dessa bägge rinner ned till årsregleringsmagasinet Hornavan. Hornavans regleringsdamm ligger i Arjeplog och älven rinner sedan genom Arjeplogsströmmarna ned till årsregleringsmasinet Uddjaur-Storavan.
Vid Storavans regleringsdamm finns även Bergnäs kraftstation och efter den passerar vattnet ytterligare 12 st kraftstationer på sin väg ned till Bergsbydammen vid utloppet till Bottenviken. I skogslandet rinner de två större biflödena Malån och Petikån in i Skellefteälven. Från Storavan till utloppet i Bottenviken är i princip älvens alla 420 fallhöjdsmetrar utbyggda för vattenkraftproduktion.
Skellefteälvens avrinningsområde är cirka 11 300 km2. Totalt sett är älvområdet relativt sjörikt, sjöarnas andel av det totala avrinningsområdet utgör cirka 15 %.
Flera av dessa sjöar fungerar som vattenmagasin och totalt omfattar dessa en magasinsvolym om 2790 miljoner kubikmeter vilket innebär att en stor del av årsmedelvattenföringen kan lagras i magasinen. Detta innebär att Skellefteälvens regleringsmöjligheter för vattenkraft är bland de högsta i Sverige.
Den samlade effekten i älvens alla kraftstationer är cirka 1000 MW. Den totala normalårsproduktionen är ca 4,3 TWh (4300 miljoner kilowattimmar), vilket utgör ungefär 6% av Sveriges totala vattenkraftproduktion.
Vattenhushållning
El kan inte lagras utan produceras i samma ögonblick som den används. Att lagra vatten i regleringsmagasin är däremot möjligt. Efterfrågan på el är som störst under vinterhalvåret då den naturliga tillrinningen är låg. Genom vattenreglering kan man spara vatten under den vattenrika årstiden så det finns mer under den vattenfattiga vintern. Det kallas för årsreglering.
I Skellefteälvens övre lopp består älven av ett flertal sjöar som samlar upp vatten inom avrinningsområdet. Dessa sjöar är reglerade och fungerar som vattenmagasin, så kallade årsregleringsmagasin.
En utmaning för både vattenhushållningen och delägarnas produktionsplanering är att tillrinningen av vatten kan variera mer än ± 35% mellan olika år, vilket innebär att tillrinningen kan vara mer än dubbelt så stor under ett vått år jämfört med ett torrt år. När riktigt mycket vatten rinner till fylls vattenmagasinen och förmågan att lagra vatten upphör. Då måste vattnet tillåtas passera vidare och flödet i älven kan bli högt.
Regler för vattenhushållning är fastställda i domstol och är unika för varje årsregleringsmagasin. Förutom att se till att dessa regler följs så samordnar vattenregleringsföretaget de enskilda ägarnas önskemål om tappningar i älven.
För att kunna sköta vattenhushållningen över året på bästa sätt så mäts nederbörd, temperatur, vattenstånd och flöden på olika platser längs älvens avrinningsområde.
Grundläggande principer
Vattenregleringsföretaget bearbetar meteorologiska och hydrologiska data för statistik och gör hydrologiska prognoser som används av kraftbolagen vid produktionsplanering.
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag deltar och samverkar i projekt kring vattenkraft och miljö genom bland annat Energimyndigheten, Energiforsk och SwedCOLD.
Delar av vår verksamhet
Nederbördsmätning
Underlag till prognoser
Peglar
Mätning av vattenstånd
Erosionsskydd
Skydd av strandlinje
Broar
Skaderegleringsobjekt
Båtramper
Tillgänglighet till vattenområden
Undervattens- inspektioner
Tillsyn av anläggningar
Livbojar
Allmänhetens säkerhet
Farleder
Utprickning av farleder
Snömätning
Vatteninnehåll i snötäcket
Dammsäkerhet
Säkra och väl fungerande dammar är en förutsättning för att kunna bedriva effektiv elproduktion med vattenkraft. Arbete med dammsäkerhet är därför ett av de viktigaste arbetsområdena för Skellefteälvens Vattenregleringsföretag.
Vårt dammsäkerhetsarbete är inriktat på att så långt rimligt skydda människors liv och hälsa samt skydda samhället mot svåra påfrestningar. I första hand ser vi till att våra anläggningar är korrekt konstruerade och planerar vattnets passage förbi dammarna på ett sådant sätt att risken för en dammolycka hålls på en mycket låg nivå.
Många dammar ligger längs samma vattendrag och påverkar varandra och därför görs flödesdimensioneringsberäkningar och flodvågsberäkningar för olika scenarier.
Om en kritisk situation ändå uppstår är vi väl förberedda genom god beredskapsplanering, tillsammans med berörda samhällsaktörer, och kommer därför att kunna reducera konsekvenserna.
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag är medlem i Energiföretagen Sverige och har därigenom förbundit sig att arbeta enligt RIDAS – Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet – som är en vägledning för hur dammsäkerhetsarbete ska bedrivas enligt hög nationell och internationell nivå. Hur väl RIDAS efterlevs kontrolleras genom återkommande revisioner.
För att ta del av den senaste utvecklingen inom dammsäkerhetsområdet och för att bidra till en ständig förbättring, deltar vi i ett flertal aktuella branschsamarbeten främst inom Sverige, men även internationellt genom ICOLD – International Commission On Large Dams.
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag värdesätter en öppen och god dialog med länsstyrelserna, som är tillsynsmyndigheter för dammsäkerhetsområdet. Vid händelser som kan påverka dammsäkerheten negativt har vi alltid kontakt med berörd länsstyrelse och vidare bjuder vi återkommande in länsstyrelsernas dammsäkerhetshandläggare att delta vid våra interna tillsynsaktiviteter.
Höga flöden
Det kan vara svårt att förutse när tillfällen med höga flöden uppstår. Vid sådana tillfällen behövs en samordnande funktion för att hantera flöden längs hela älvsystemet.
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag samordnar vattenkraftsproducenternas gemensamma säkerhetsarbete för hela älvsystemet under situationer med höga flöden. Det gäller även hantering av flöden vid eventuella miljöolyckor.
Övriga aktörer som vi samarbetar med är exempelvis länsstyrelser, räddningstjänster, SOS Alarm, Polismyndigheten, SMHI, Trafikverket och Försvarsmakten.
Vi tillhandahåller viktig information om flödets omfattning och förväntade utveckling. Vi föreslår även åtgärder för att minska verkningarna av höga flöden. Vid eventuellt dammhaveri eller överhängande fara för dammhaveri bistår vi räddningsledare med information som grund för beslut om åtgärder.
Höga flöden
Höga flöden
Höga flöden
Höga flöden
Höga flöden
Fiske, miljö och skadereglering
Skellefteälvens Vattenregleringsföretag (SVF) arbetar med fiske- och miljöfrågor på olika sätt relaterat till vattenhushållningen och våra dammar och regleringar.
Vi har ansvar för fiskutsättning i den övre delen av Skellefteälven och fiskeverksamheten är också en viktig del av det skadeförebyggande arbetet där det även betalas årliga avgifter till både samhället och enskilda.
Vi har uppfört och förvaltar fiskvandringsvägar så att fisken kan vandra förbi dammanläggningar där detta är en förutsättning för en god ekologi. Ett exempel är att i Storavan-Uddjaurs regleringsdamm finns sedan 2017 en ny fiskvandringsväg speciellt utformad för Bergnäsöringen som är nedströmslekande. Jämfört med en konventionell fiskvandringsväg där vattenflödet ofta är i storleksordningen 2-3 m3/s så är den nya fiskvandringsvägen byggd för ett betydligt högre flöde.
Övriga miljöförbättrande åtgärder innefattar bland annat:
Utprickning av farleder och utförande av strandröjning.
Upprättande av skadeförebyggande anläggningar längs älven, t ex erosionsskydd, bryggor och båtplatser, badplatser, brunnar, vattenförsörjningsanläggningar och vägar.
Fiskvandringsväg Storavan-Uddjaur
Vi ser till att de tillstånd som finns till reglering sköts enligt villkor för domar samt handlägger skadefrågor som fastställts i dessa. Där ingår även juridisk hantering, ekonomiska frågor, skadereglering, skogsfrågor och konstruktioner av dammanläggningar.
Bygdemedel och kompensation
Sveriges vattenregleringsföretag betalar årligen ca 63 miljoner kronor (år 2019) i bygdeavgifter som kompensation till de bygder som berörs av regleringarna. Avgifterna används till största delen för allmänna ändamål. Resten används för att gottgöra oförutsedda skador som inte ersatts tidigare. Även ägarna till kraftstationerna betalar stora summor till bygdeavgifter, i hela landet ca 130 miljoner kronor per år (år 2019).
Länsstyrelsen, ofta i samråd med den berörda kommunen, beslutar om de bygdemedel som går till allmänna ändamål. Vattenregleringsföretagen har inga möjligheter att påverka avgifternas användning. Miljödomstolen beslutar om de avgifter som går till ersättning för oförutsedda skador. Den som har drabbats av en skada, som inte redan har ersatts, kan ansöka om ersättning hos miljödomstolen.
